Statsvetenskap GR (A), Europeiska Unionen – demokrati och representation, 7,5 hp

Syfte

Kursen syftar till att ge en introduktion till den Europeiska Unionens (EU) funktionssätt, med ett särskilt fokus på frågor rörande demokrati, legitimitet och representation kopplade till det europeiska samarbetsprojektet. Inom ramen för kursen behandlas därmed såväl frågor om de centrala politiska institutionernas uppbyggnad, beslutsprocessernas utformning, samt förhållande mellan de beslutsfattande instanserna och medborgarna.

Lärandemål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
- Redogöra för grunderna i EU:s politiska systems uppbyggnad och funktionssätt,
samt dess historiska utveckling
- Redogöra för grundläggande teorier om europeisk integration och
flernivåstyrning
- Diskutera EU:s funktionssätt utifrån teorier om demokrati och representation

Innehåll

EU beskrivs ofta som både en ekonomisk och demokratisk framgångssaga, vilken efter andra världskrigets slut har skapat ett tätt politiskt och ekonomiskt samarbete mellan tidigare fiender. Den supranationella unionen har också successivt utvecklat ett allt större inflytande över medlemsstaternas politik och påverkar idag i stor omfattning många frågor som traditionellt sett hanterats på nationell nivå, inom såväl ekonomisk politik som jordbruks- och miljöpolitik. Samtidigt har EU de senaste decennierna brottats med ett betydande demokratiskt underskott, som tar sig uttryck i bristande tillit, lågt valdeltagande och ett aktivt motstånd till fortsatt integrering i många medlemsländer – kanske tydligast exemplifierat av den långdragna Brexit-processen. Med avstamp i denna spänning mellan ekonomisk framgångssaga och demokratiskt problemprojekt, ger kursen en introduktion till EU:s uppbyggnad, aktörer och funktionssätt, med ett särskilt fokus på förhållandet mellan den parlamentariska arenan och väljarna.
Kursen inleds med ett block som behandlar EU:s politiska system och framväxt. I denna del behandlas bland annat de centrala institutionernas uppbyggnad och lagstiftningsprocessernas utformning, samtidigt som översiktlig bild över centrala politikområden ges. Utöver detta introducerar även den första delen teman som europeisering och integrationsteori. Kursens andra block fokuserar på frågan om demokrati och representation inom EU. I denna del behandlas bland annat frågor om medborgarnas och de politiska partiernas syn på EU, samt förhållandet mellan medborgarna, partierna och de politiska institutionerna. Ett centralt inslag i denna del av kursen är teorier om representativ demokrati, flernivåstyrning och EU:s demokratiska underskott.

Behörighet

Grundläggande behörighet

Urvalsregler

Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och den lokala antagningsordningen.

Undervisning

Undervisningen består av inspelade föreläsningar och litteraturstudier. Allt kursmaterial presenteras via en webbaserad undervisningsplattform.

Examination

1000: Webexamination, 2 hp
Betygsskala: Underkänd (U) eller Godkänd (G)

2000: Skriftlig inlämningsuppgift, 5,5 hp
Betygsskala: På kursen ges något av betygen A, B, C, D, E, Fx och F. A - E är Godkänt, Fx och F är underkänt.

Länk till ämnesspecifika betygskriterier: www.miun.se/betygskriterier

Om student har ett beslut från samordnaren vid Mittuniversitetet om pedagogiskt stöd vid funktionsnedsättning, har examinator rätt att ge anpassad examination för studenten.

Begränsning av examination

Studenter registrerade på denna version av kursplan har rätt att examineras 3 gånger inom loppet av 1 år enligt denna kursplan. Därefter gäller senaste version av kursplan.

Betygsskala

På kursen ges något av betygen A, B, C, D, E, Fx och F. A - E är Godkänt, Fx och F är underkänt.

Övrig information

Kursen är en breddkurs. Kursen kan inräknas i examen, men däremot inte tillgodoräknas som motsvarande Statsvetenskap GR (A) vilket innebär att den inte ger behörighet till nästa progressionsnivå i Statsvetenskap.

Kursbevis, tillgodoräknanden, överklaganden m.m regleras i Högskoleförordningen.