Det samiska folkets flagga och flaggdagar
Samefolkets flagga antogs av Samerådet 1986. Cirkeln är en symbol för både solen och månen. Solringen är röd och månringen är blå. Flaggans färger, röd, blå, grön och gul kommer från den traditionella samiska dräkten.
1992 beslutade den Nordiska Samekonferensen i Helsingfors vilka dagar som är officiella flaggdagar för samerna. Efter det har flaggdagarna utökats. I Sverige flaggar många kommuner i det samiska området med både den samiska och den svenska flaggan.
6 februari
Samefolkets dag firas 6 februari till minne av det första landsmötet i Trondheim 1917. Samer från hela Norge och även Sverige samlades i Metodistkyrkan i Trondheim för att för första gången diskutera samisk organisering och att arbeta tillsammans som ett folk. Detta syftade till att jobba för samisk representation, beskydd av rennäringen och motverkande av försvenskning/förnorskning i skolan. På mötet deltog både syd och nordsamer från båda sidor av den svensk-norska gränsen. Det gör landsmötet 1917 till det första gränsöverskridande samepolitiska mötet. Andelen mötesdeltagare som var kvinnor utmärker sig för den tiden. Mötets förman var den samiska pionjären Elsa Laula Renberg och mötesledare var den sydsamiska rättighetskämpen Daniel Mortenson. Landsmötet i Trondheim 1917 blev en början på en lång historia av samisk organisering och rättighetskamp. Mötets följdes upp redan året efter med ett liknande samepolitiskt möte i Östersund. 1992 antogs nationaldagen på samekonferensen och är en dag samer i hela Saepmie samlas kring, firar och är stolta över.
2 mars
Sametinget i Finland invigdes 2 mars 1996.
25 mars
Marie bebådelsedag, en traditionell samisk helgdag. Allt eftersom Saepmie kristnades, blandades kristna företeelser och samiska religiösa företeelser. Jungfru Maria står inom katolicismen för beskydd av familjen, barnen och moderskapet. I den samiska religionen finns Sáráhkká- gudinnan som beskyddade livet och födandet. Gudinna för kvinnorna, barnen och renkalvarna. Maria blev inom vissa delar av Sápmi en symbol för Sáráhkká. På andra ställen blev Maria något som var lättare att anamma från den nya religionen. Maria-monogrammet kommer ursprungligen ifrån katolska kyrkan och började användas inom Sápmi som skydd mot ondskan, bland annat i form av silversmycken.
Midsommardagen
Midsommardagen är en officiell helgdag i Sverige och en viktig helgdag för många samer. Den firas på samiska kyrkplatser, exempelvis Ankarede och Fatmomakke. Midsommarhelgen har traditpionellt varit en naturlig helg att träffas.
9 augusti
FN:s internationella urfolksdag. 1977 erkände riksdagen det samiska folket som urfolk i Sverige. Varje år uppmärksammas urfolksdagen till minne av det första mötet som FN:s arbetsgrupp för urfolk, UN Working Group on Indigenous Populations, höll 1982.
15 augusti
Den samiska flaggan antogs den här dagen 1986.
18 augusti
Samerådet grundades den här dagen 1956. Samerådet är en kulturell och politisk institution som jobbar över landsgränserna med att främja samiska intressen och rättigheter. Samerådet fungerar som en samarbetsorganisation för samiska organisationer över landsgränser. Organisationen arbetar med politiska frågor som rör samer i de fyra länderna, samt internationellt med frågor som rör urfolk, mänskliga rättigheter och miljö. Samerådet har arbetat aktivt för samiska rättigheter sedan grundandet 1956, vilket gör den till en av världens äldsta urfolksorganisationer.
26 augusti
Sametinget i Sverige invigdes den här dagen 1993. Sametinget i Sverige är både ett politiskt folkvalt organ och en myndighet under Regeringskansliet. Sametingets uppgift är att föreslå åtgärder och ta initiativ till verksamheter som främjar samisk kultur.
9 oktober
Sametinget i Norge grundades den här dagen 1989.
9 november
Delegationen för samiska frågor grundades i Finland 1973.
15 november
Isak Sabas födelsedag 1875. Isak Saba (1875–1921) var en samisk lärare, politiker och författare från Nesseby östra Finnmark. 1906 blev han den första samen invald i Stortinget för Arbetarepartiet. Där verkade han för arbetare, fiskare och småbrukares rättigheter och intressen, samt för det samiska folket, genom att vara en stark motståndare mot förnorskningspolitiken. Saba var socialist, förespråkade rösträtt för kvinnor och antimilitarism. 1906 skrev Isak Saba dikten Sámi soga lávlla som publicerades i tidningen Sagai Muittalægje. Dikten tonsattes sedan och kom att bli samernas nationalsång. Vid sin död 1921 lämnade han en stor folkminnessamling, vilket är en viktig historisk källa till livet i östra Finnmark.
29 november
Elsa Laula Renbergs födelsesdag. Elsa Laula Renberg var en av Saepmies viktigaste ledargestalter under 1900-talet, en förkämpe för samiska rättigheter och en av de drivande bakom det första landsmötet i Trondheim 1917. Hon föddes i en renskötarfamilj 1887 och växte upp under simpla förhållanden kantade av orättvisor. Trycket på markerna ökade under slutet på 1800-talet och Elsa Laula blev personligt drabbad då hennes familj förlorade sitt skatteland efter faderns död 1899. Elsa Laula engagerade sig politiskt för samiska rättigheter och barns rätt till utbildning. 1904 var hon med och grundade den första lokala sameföreningen Vilhelmina-Åsele, som senare blev Faepmie sameförening. De är verksamma än idag. Samma år tog hon initiativ till att bilda den första samiska intresseorganisationen, Lapparnes centralförbund. Organisationens tid som verksam blev kort, men inspirerade till senare etableringar av andra organisationer. 1904 utkom Elsa Laulas kampskrift, pamfletten Inför Lif eller död – Sanningsord i de lappska förhållandena. 1908 gifte hon sig med den norske renskötaren Tomas Renberg och flyttade till Nordland op den norska sidan av Saepmie. Där fortsatte hon verka för samer, kvinnor och barns rättigheter ända fram till sin död 1931.
Läs mer på Samiskt Informationscentrums hemsida.