Statens och Mittuniversitetets budgetprocess

Statens budgetprocess

Mittuniversitetets budgetprocess utgår från statens budgetprocess.

Läs om processen steg för steg på regeringens sida

Den statliga budgetprocessen inleds i början av året när alla statliga myndigheter lämnar in sina budgetunderlag till sitt departement med prognos över inkomster och utgifter de kommande tre åren. Därefter sammanställer alla departement sina myndigheters underlag och gör konsekvensberäkningar som lämnas in till Finansdepartementet. En samlad bild av hur stora statens utgifter och inkomster väntas bli de kommande åren växer fram. 

I mitten av april lämnar regeringen en ekonomisk vårproposition (VP) till riksdagen som innehåller vad regeringen vill göra de kommande åren med utgångspunkt från de ekonomisk-politiska målen och givet det ekonomiska läget och budgetläget. Den ekonomiska vårpropositionens innehåll utgör därmed ett avstamp och en plattform för arbetet med höstens budgetproposition.

På hösten överlämnar regeringen sin budgetproposition (BP) till riksdagen. BP lämnas senast den 20 september varje år förutom vid valår då budgeten får lämnas senare. Dock senast den 15 november. I budgetpropositionen föreslår regeringen en finansplan samt beräknar statens inkomster och hur statens utgifter ska fördelas mellan olika verksamheter.

När riksdagsbehandlingen av budgetpropositionen är klar beslutar regeringen om regleringsbrev till samtliga myndigheter. Regleringsbreven anger hur stor del av anslagen myndigheten får använda och villkoren för användningen. I regleringsbreven kan regeringen vid behov begära specifik resultatinformation. Regleringsbreven innehåller en årlig ekonomisk styrning av myndigheterna som kompletterar den mer långsiktiga styrningen i myndighetens instruktion. För utgiftsområde 16 som avser utbildning och forskning upprättas dels ett gemensamt regleringsbrev för samtliga lärosäten samt ett specifikt per lärosäte.

När budgeten fastställts och budgetåret inletts kan oförutsedda behov uppkomma och om regeringen anser att statens budget behöver ändras till följd av detta kan regeringen lämna ett förslag om detta till riksdagen i form av en ändringsbudget. Ändringsbudgetar läggs normalt fram två gånger per år, i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen lämnas en proposition med förslag till vårändringsbudget (VÄB) och i anslutning till budgetpropositionen lämnas en proposition med förslag till höständringsbudget (HÄB). Vid särskilda skäl kan en proposition med förslag till ändringsbudget lämnas även vid andra tillfällen.

Efter avslutat budgetår ska myndigheterna senast den 22 februari lämna sina årsredovisningar till regeringen. En årsredovisning innehåller information om både ekonomi och verksamhet. Den omfattar en redogörelse för hur myndigheten använt tilldelade medel samt hur myndigheten lyckats nå de mål och genomföra de uppgifter som regeringen angett för dess verksamhet. Riksrevisionen, som är en myndighet under riksdagen, granskar myndigheternas verksamhet och årsredovisningar och lämnar revisionsberättelser och eventuella rapporter till regeringen. Riksrevisionen har till uppgift att granska verksamheten vid de myndigheter som lyder under regeringen.

Mittuniversitetets planeringsprocess

Mittuniversitetets interna styrmodeller är verktyg för att styra verksamheten så att största möjliga nytta skapas. Detta genom att bland annat säkerställa att Mittuniversitetet agerar i enlighet med lagar, förordningar och beslut, samtidigt som såväl reglerade som oreglerade styrinstrument samverkar på ett produktivt sätt. Styrmodellen består av tre övergripande komponenter; struktur, strategi samt planering och uppföljning. Planerings- och uppföljningsprocessen för verksamhet och ekonomi måste alltid planeras samlat.

Planeringsprocessen utgår från en stegvis uppsamling av och prioritering bland aktiviteter och uppdrag som definieras på institutions- och avdelningsnivå utifrån Mittuniversitetets strategi, uppdrag, externa krav och ekonomiska ramar. Resultatet av planeringsprocessen utgörs av en universitetsövergripande verksamhetsplan och budget som beslutas av universitetsstyrelsen, och en aktivitetsplan inklusive intern fördelning av medel för fakulteter och förvaltning som beslutas av rektor. Varje institution/avdelning upprättar egna aktivitetsplaner. Planerna sträcker sig över en rullande treårsperiod.

Mittuniversitetets planering och uppföljning 

Mittuniversitetets budget- och uppföljningsprocess är kopplad till statens budgetprocess och inleds när budgetunderlag med intäkter och kostnader upprättas i början av året (år 1) för år 2-4. I budgetunderlaget redovisas utfall för föregående år samt aktuell budget för innevarande år d v s år 1. Anslagen för år 2-4 för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (s.k. grundutbildning) samt forskning och forskarutbildning beräknas enligt förslag i gällande budgetproposition.

Det interna budgetarbetet för år 2 fortsätter sedan i början av år 1 med att de första planeringsförutsättningarna upprättas. Inledningsvis fastställs budgettidplanen som upprättats preliminärt i slutet av året innan. Även preliminära nettoanslag beräknas och fördelas per fakultet och vidare per institution. Arbetet med beräkning av ramar för universitetsgemensam stödverksamhet d v s för förvaltningen påbörjas också under våren. Även övriga budgetförutsättningar såsom procentpåslag för löneökning, lönekostnadspåslag (sociala avgifter s.k. LKP), inledande beräkningar för interhyran görs inför budgetåret. Budgetanvisningar och bilagor upprättas och i början av september börjar samtliga avdelningar/institutioner upprätta sina budgetar i verktyget Hypergene.

Mittuniversitetets tidplaner och anvisningar för budget och prognos