Kriser kan öppna dörren till förändring – Susann Baez Ullberg på Åre Risk Event
Kriser upplevs ofta som hot och förluster – men de kan också skapa möjligheter till förändring. När Åre Risk Event arrangeras i slutet av april är kulturantropologen Susann Baez Ullberg keynote speaker och pratar om hur samhället kan lära av kriser och använda dem som drivkraft för omställning.
Susann Baez Ullberg är till vardags docent i kulturantropologi vid Uppsala universitet och forskar om kriser, katastrofer och miljöförändringar med särskilt fokus på hur våra föreställningar om tid påverkar risk, beredskap och återhämtning.
– Jag forskar om kris, katastrof och miljöförändringar. Teoretiskt har jag intresserat mig mest för temporalitet – hur tid görs socialt – och hur det påverkar sårbarhet, beredskap och återhämtning, säger Susann Baez Ullberg.
I sin forskning har hon bland annat gjort etnografiska fältstudier i Argentina och Peru, där hon studerat översvämningar och vattenbrist. Hon har också arbetat med svenska fall kring kollektiva minnen efter katastrofer, som Estoniakatastrofen 1994 och Västmanlandbranden 2014.
Hur samtiden präglas av kriser
I sitt keynote-föredrag, ”Between Ruin and Renewal: Crisis as Enabling Change”, kommer hon att lyfta hur vår samtid präglas av flera sammanlänkade kriser.
– Vår samtid präglas av samtidiga och sammanlänkade kriser – klimatförändringar och extrema väderhändelser, kollapsad infrastruktur, föroreningar och dödliga virus – som tycks ha blivit det nya normala, snarare än extraordinära händelser och tillfälliga undantag.
Samtidigt menar hon att kriser också kan rymma möjligheter.
– Trots att berättelser om systemkollaps ofta domineras av förtvivlan, finns i kriserna också möjligheter till omställning, förnyelse och kreativ förändring.
I föredraget kommer hon att utforska hur vi kan tänka kring tid – det förflutna, nuet och framtiden – för att bättre förstå risker och möjligheter i en tid då många upplever att framtiden är hotad.
Vikten av planering och beredskap
En viktig del av hennes forskning handlar om hur samhället kan bli bättre på att hantera kriser i praktiken. Bland annat betonar hon behovet av att planera för flera samtidiga händelser, arbeta med beredskap i olika tidslager och stärka civilsamhällets roll.
– Satsa på civil beredskap, inte bara myndighetsberedskap, och bygg “mjuk infrastruktur”. Stärk relationer, tillit, nätverk, informationsdelning och delaktighet – det är ju de som bär när det offentliga systemet blir överbelastat.
Kriser kan också bli en katalysator för förändring, men bara om erfarenheterna tas tillvara.
– Kriser kan fungera som katalysatorer, men bara om vi sätter ramar för lärande och håller minnet levande när vardagen återvänder.
Samtidigt är minne och glömska en naturlig del av hur samhällen fungerar.
– Minnet är inte kort, men selektivt, och glömska är alltså en del av samhällets dynamik. Utmaningen är att aktivt odla minnen, i institutioner och i vardag, för att bygga långsiktig och hållbar beredskap.
Susann Baez Ullberg keynote speaker på Åre Risk Event den 22 april.