Så påverkar barndomens sår din hälsa – svenska forskare söker svar
Kan en kram skydda mot sjukdom? Forskning visar att nära 40% av oss har upplevt någon form av barnmisshandel – och konsekvenserna sträcker sig långt in i vuxenlivet. Trots detta är kunskapen om hur det påverkar vår hälsa fortfarande låg, men det vill svenska forskare ändra på.
Genom en serie internationella expertworkshops, ledda av Mittuniversitetet och Karolinska Institutet, vill forskarna utveckla en gemensam forskningsagenda. Målet är att skapa en tvärvetenskaplig modell som förklarar sambanden mellan barnmisshandel, social funktion och långsiktig hälsa.
– Depression, ångest, diabetes och kronisk smärta är bara några av de risker som ökar dramatiskt. Men mitt i allt det mörka finns ett hoppfullt budskap: sociala relationer kan vara en av de starkaste skyddsfaktorerna vi har. Vi vill ta en ledande roll i forskningen runt detta och därmed bidra till en framtid där fler får möjlighet att bygga hållbara relationer – och ett friskare liv, säger Monique Pfaltz, professor i psykologi vid Mittuniversitetet och initiativtagare till satsningen.
Barndomens sår följer med in i vuxenlivet
Upp till 40 procent av befolkningen har återkommande utsatts för barnmisshandel – ett begrepp som omfattar sexuella övergrepp, fysisk eller emotionell misshandel och försummelse. Konsekvenserna är långtgående.
– Forskning visar att dessa erfarenheter kraftigt ökar risken för både psykisk och fysisk ohälsa, som depression, ångest, PTSD, diabetes, kronisk smärta och beroendesjukdomar. Den ekonomiska kostnaden är enorm: uppskattningsvis mer än sju miljoner kronor per drabbad individ under en livstid, säger Monique Pfaltz.
Samtidigt fungerar goda relationer som skydd: varma, stödjande nätverk kan minska risken för sjukdom och främja återhämtning efter trauma. Trots detta är kunskapen om hur social funktion påverkar hälsa fortfarande begränsad och fragmenterad. Är det försämrad social förmåga som leder till ohälsa – eller är det sjukdom som bryter ner relationer? Varför klarar vissa att bygga upp fungerande sociala nätverk trots svåra erfarenheter, medan andra inte gör det? Och hur kommer det sig att personer som känner sig mindre ensamma uppvisar en lägre risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom?
Monique Pfaltz, professor i psykologi vid Mittuniversitetet, är initiativtagare till satsningen. Foto: Pelle Fredriksson, Mittuniversitetet.
Tvärvetenskaplig forskning ska ge nya svar
För att svara på dessa frågor krävs forskning som integrerar biologiska, psykologiska och sociala perspektiv – något som hittills har saknats. Nya metoder öppnar för genombrott: genetiska analyser, AI-baserad kunskapssyntes och realtidsmätningar av social interaktion gör det möjligt att studera frågor som tidigare varit utom räckhåll.
– I det arbete som vi nu har dragit igång samlar vi en stor mängd internationella experter från Sverige, Nederländerna, Schweiz och USA inom psykologi, genetik, psykoneuroimmunologi, neurovetenskap och epidemiologi. Förutom att minska lidande kan svaren som framtida forskning kan ge även förbättra befintliga behandlingar och minska kostnaderna för vården, säger Monique Pfaltz.
Kontaktperson:
Monique Pfaltz, professor i psykologi vid Mittuniversitetet och initiativtagare till satsningen, 010-142 83 00, monique.pfaltz@miun.se