Samiska normsystem och samisk lag: en utmaning för existerande nationella styrningssystem och lagstiftning?

Bakgrund

I ett aktuellt rättsfall, Girjasmålet 2020, lyfter även Högsta domstolen fram betydelsen av samiska normsystem och traditionella sätt att nyttja marken för att förstå samisk rätt till land och naturresurser, något som skulle kunna sammanfattas som en samisk rättsordning vid sidan av den svenska. Vad en sådan samisk rättsordning skulle kunna innebära, vilka rättskällor som ska åberopas, eller analyseras är dock fortfarande oklart. För att kunna förstå innebörden och omfånget av urfolket samernas rätt till mark, naturresurser och sina egna politiska institutioner, behöver den samiska rättens innebörd därför klarläggas och en ny teoretisk, metodologisk och juridisk förståelse för vad som kan utgöra en samisk rättsordning utvecklas. Att kulturellt diversifierade samhällen innehåller parallella rättsordningar är tidigare accepterat i de brittiska samväldesstaterna Kanada, Nya Zeeland och Australien, där förhållandet mellan ”settler law” och ”indigenous law” har utvecklats till ett eget teoretiskt och empiriskt forskningsfält. Detta projekt är det första som studerar detta förhållande i en nordisk kontext.

Syfte

Projektets syfte är tudelat: för det första att rekonstruera och vitalisera samiska normsystem och att analysera innebörden av samisk rätt, med särskilt fokus på fördelning och användning av land och naturresurser, och konflikthantering; för det andra att analysera hur samisk rätt kan hamna i konflikt med och utmana nationell lagstiftning och befintliga politiska institutioner.

Projektet utgör ett genuint bidrag av hög vetenskaplig relevans, dels genom att utveckla teoretiska begrepp om vad samiska rättsuppfattningar är samt metodologiska verktyg för att analysera samiska normsystem, dels genom att analysera hur samiska rättsordningar kan förstås i förhållande till de nationella juridiska och politiska systemen i Sverige och Norge. Projektet bidrar därigenom till det internationellt framväxande forskningsfältet inom politisk teori och rättsvetenskap om urfolks rätt till självbestämmande.

I relation till FN:s globala mål för hållbar utveckling står framför allt målen 15 och 16 i fokus i detta projekt: att "skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald" samt att "främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samtbygga upp effektiva, och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer".

Målsättning

Urfolks förmåga att fatta beslut om sin egen kollektiva framtid och att styra sig själva i enlighet med sina egna normer och lagar är en väsentlig del av urfolks rätt till självbestämmande (Coyle 2020). Av största vikt i detta sammanhang är FN:s deklaration om urfolks rättigheter (UNDRIP), antagen 2007. UNDRIP återspeglar på många sätt internationell sedvanerätt om urfolks rättigheter (Diergarten 2019).

På många sätt utmanar urfolks självbestämmande en traditionell nationalstatscentrerad förståelse av territoriell jurisdiktion, demokrati och politiska rättigheter (Mörkenstam 2019; Scheinin & Åhrén 2018). UNDRIP belyser dock ett dilemma gällande i vilken utsträckning det är möjligt för urfolk som har utsatts för kolonisering och assimilering under lång tid att formulera och få respekt för sina egna normer och lagar (Nilsson 2019, 2021).

Målet med detta projekt är tvåfaldigt: för det första att rekonstruera och revitalisera samiska normsystem och att analysera innebörden av samisk rätt, med särskilt fokus på (i) fördelning och användning av naturresurser och territorier, och (ii) konflikthantering. Normsystem kan ses som uppfattningar som strukturerar samhället.

Definitionen avnormer inom det samiska samhället behöver dock behandlas ytterligare, vilket kräver utveckling av ett teoretiskt och metodologiskt forskningsramverk. För det andra är syftet att analysera hur samiska normsystem och rätt kan utmana befintliga svenska och norska lagar och styrningssystem, och presentera rekommendationer om hur de kan implementeras på ett ömsesidigt och respektfullt sätt för att främja hållbara styrningsmodeller för naturresurser och territorier.

Projektorganisation

Projektet är ett samarbete mellan tre forskningsmiljöer med expertis inom samisk kultur, rätt och ursprungsrättigheter: Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet (SU); INSARC, Silvermuseet i Arjeplog (INSARC); Juridiska fakulteten, UiT – Norges arktiska universitet (UiT).

Projektledare är Ulf Mörkenstam, professor i statsvetenskap vid SU. Han har varit huvudansvarig i fyra projekt med särskilt fokus på samisk politik och ursprungsrättigheter. I forskargruppen ingår även Malin Brännström som är en samisk rättsforskare och chef för forskningsinstitutet INSARC. INSARC är en verksamhet som bedriver tvärvetenskaplig forskning om det historiska och nuvarande förhållandet mellanmänniskor och landskap i Sápmi. Hon är specialiserad på samiska markrättigheter och på hur nationell rätt hanterar mark användningskonflikter. Kristina Labba är samisk docent i juridik vid juridiska fakulteten, UiT. Hon har nordsamiska som modersmål och är specialiserad på samisk renskötselrätt. Ragnhild Nilsson lektor i statsvetenskap vid Mittuniversitetet. Hon är en sydsamisk forskare med expertis inom svensk samisk politik.