Politiska företrädares skolbesök

Partiers och politiska ungdomsförbunds besök i skolor i syfte att informera om sin verksamhet och politik är betydelsefulla av två skäl. För det första bidrar de till att realisera skolans demokratiuppdrag, bl.a. genom debatter, frågestunder och bokbord.

För det andra är skolbesöken den absolut viktigaste rekryteringskanalen av nya medlemmar för de politiska ungdomsförbunden. Dessa blir således särskilt viktiga då den generella trenden är att färre väljer att aktivera sig inom ramen för politiska partier och det finns flera oroväckande signaler gällande ungas formella politiska engagemang.

Givet vilken viktig roll som politiska företrädares skolbesök har är det oroväckande att det från flera håll kommer signaler om att allt fler skolor inte ger partier och ungdomsförbund tillträde för att informera om sin verksamhet. Problemen har aktualiserats tidigare och ledde bl.a. till att skollagen reviderades 2018 för att tydliggöra under vilka omständigheter och på vilket sätt skolor ska ge politiska företrädare möjlighet att informera om sin verksamhet. Förändringen tycks dock inte ha inneburit att partier och ungdomsförbund i ökad utsträckning fått tillträde.

Det saknas dock systematisk kunskap om hur situationen ser ut. Finns det t.ex. skillnader mellan kommunala skolor och friskolor, mellan teoretiska och praktiska gymnasier och mellan landsbygd och städer? Vidare behövs kunskap om rektorers bevekelsegrunder i sina beslut om att bjuda in alternativt inte bjuda in politiska företrädare behövs. Slutligen är det också relevant att undersöka hur skolor som inte tillåter besök från politiska företrädare ersätter dessa med andra former av undervisningsaktiviteter i syfte att leva upp till demokratiuppdraget.

I denna förstudie kommer forskare i samarbete med företrädare från ett mindre antal gymnasieskolor utveckla en enkät som kan användas för att öka kunskapen kring politiska företrädares skolbesök. Syftet är att i samverkan utveckla relevanta frågor och en metod för att inledningsvis inventera situationen på gymnasieskolor i regionerna Jämtland Härjedalen och Västernorrland. Målet är därefter att kunna göra en mer omfattande studie på nationell nivå.

Konkret ämnar detta projektet att ge tre bidrag till att kunskap om hur undervisning och övrig skolverksamhet kan utvecklas och förbättras, ytterst i syfte att främja barns och elevers utveckling och lärande. För det första kommer projektet att undersöka i vad mån det finns systematiska skillnader mellan olika typer av skolor. Detta är betydelsefullt för att skapa kunskap kring förekomsten av variationer i elevers förutsättningar att få ta del av politisk opinionsbildning och förbereda elever för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetslivet. För det andra kommer projektet tillhandahålla kunskap om hur skolbesök arrangeras och således skapa möjlighet till att goda exempel sprids till andra skolor. För det tredje kommer projektet blottlägga vilka möjligheter respektive problem som associeras med politiska företrädares skolbesök. Genom att få kunskap om detta skapas en grund för att inleda en diskussion kring hur skolbesök kan genomföras på bästa sätt.

Finansiär

ULF (Utveckling, Lärande, Forskning) är en nationell försöksverksamhet som genomförs på uppdrag av regeringen mellan år 2017 och 2021, och som nu förlängs till 2024 som en övergång till permanent verksamhet. 

Läs mer om ULF