Gaskebiejjien lohkehtimmieh åarjelsaemien arkeologijen jïh histovrien bïjre / Lunchföredrag om samisk arkeologi och historia

I det sydamiska samhället och den sydsamiska historien saknar gränsen mellan Norge och Sverige betydelse annat än som en administrativ intervention. Samer förekommer med enstaka undantag i skriftliga källmaterial  först i 1646 års jordebok. Bristen på skrifliga källor om den äldre samiska historien gör arkeologin central för kunskapen om det förflutna i det sydsamiska området. De skriftliga källorna om samer är nästan uteslutande författade av representanter för de norska och svenska statsmakterna. Sydsamiskan fick sin ortografi och blev ett skriftspråk först 1978. De egna samiska källorna till historien återfinns istället ute i landskapet i form av boplatser, rengärden, mjölkgropar och som immateriella kulturarv i form av kunskap om flyttleder, platsnamn, minnen och muntliga berättelser om människor och händelser. Därför är det avgörande för produktionen av ny kunskap att vi kombinerar de arkeologiska och historiska vetenskaperna. 

Föredragsserien modereras av Martin Callanan, försteamanuensis i arkeologi vid Institutt for historiske og klassiske fag vid NTNU och Camilla Olofsson Båatas, lärare i sydsamisk historia vid Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap vid Mittuniversitetet.

Arrangörer är Institutt for historiske og klassiske fag vid NTNU, historieämnet vid Mittuniversitetet och Båskoes.

Föredragen är online och visas här: 

https://miun-se.zoom.us/j/63397991880?pwd=JFJEC1qUOHToyhzqWaXdW0AjGVkyyy.1

Du behöver inte föranmäla dig. Buerie båeteme!

3 februari
Marte Spangen:
Kvinne, same, sjaman? Et kritisk perspektiv på arkeologiske tolkninger av samisk drakt i fortiden

Arkeologiske gravfunn gir viktige innganger til å forstå fortidens identiteter, inkludert kjønn og etnisitet, også i samiske kontekster. Samtidig er tolkningen av klær, draktfragmenter og gravgaver metodisk krevende, ettersom slike uttrykk betyr ulike ting i forskjellige situasjoner. For å identifisere hva som er uvanlig i samisk materiale, må man først vite hva som var vanlig – en kunnskap som fortsatt er fragmentarisk for både klesdrakt og gravskikk.

Foredraget presenterer og diskuterer tre sentrale gravfunn fra Storslett, Vivallen og Skjoldehamn, og viser hvorfor tidligere tolkninger av de gravlagtes kjønn, etnisitet og mulige roller som noaider eller sjamaner er problematiske. 

Foredraget argumenterer for behovet for mer systematisk forskning på samisk klesdrakt over tid og regioner, samt for analyser som anerkjenner fortidens mennesker som bærere av sammensatte, interseksjonelle identiteter. Dette er avgjørende for mer presise arkeologiske tolkninger og for en dypere forståelse av mangfold i både fortid og nåtid.

Marte Spangen er førsteamanuensis i nordisk jernalderarkeologi ved Kulturhistorisk museum, Universitetet i Oslo. Hun jobber med prosjekter knyttet til samisk arkeologi, metallsøkerfunn, folkeforskning og deltakende arkeologi.

10 februari
Gwendolyne Knight:
Kulturella kontaktzoner under sydsamisk medeltid

Det är inte ovanligt att hitta beskrivningar som drar en gräns – implicit eller explicit – mellan samer och icke-samer i Fennoskandia. Inom det sydsamiska område är det dock svårt att dra en sådan gräns, delvis eftersom det är oklart just huruvida sådana gränser var meningsfulla för dåtidens människor och på vilket sätt. Föreläsningen presenterar språkliga, skriftliga, och materiella indikationer för kulturell kontakt inom det sydsamiska området under medeltiden, och diskuterar vilka frågor de kan ge svar på, och vilka nya frågor de öppnar för oss att ställa.

Gwendolyne Knight är universitetslektor i historia vid Örebro universitet.

17 februari
Jonas Monié Nordin:
Mellan tradition och assimilation – Samer och det påtvingade bofastgörandet i Mellansverige under tidigmodern och modern tid

Under senare år har flera arkeologiska undersökningar av samiska bosättningar i Uppland, Gästrikland och Hälsingland vidgat våra kunskaper om den samiska historien i Mellansverige. Med historiskarkeologiska metoder har de påtvingad bofasta samerna i detta vidsträckta område under de senaste tre hundra åren uppmärksammats. Övergivna stugor och kåtor, muntliga traditioner och skriftliga uppgifter ger tillsammans en nyanserad bild av inte bara kvarvarande utan utvecklade och levande samiska traditioner i ett område långt söder om vad som vanligen betecknas som Saepmie.

Jonas Monié Nordin är professor i historisk arkeologi vid Lunds universitet. 

24 februari
Lisbeth Skogstrand:
Sørsamer i Hallingdal? En diskusjon om materielle praksiser, etniske prosesser og kontekst

I fjellområdene nord i Hallingdal er det registrert over 30 runde tufter. Flere er datert til vikingtid og tidlig middelalder, og det har vært påpekt at de likner samtidige stállotufter, en type kulturminne vi kjenner fra fjellområdene langs den norsk-svenske grensa, og som regnes som spor etter samisk bosetting. Tuftene i Hallingdal har imidlertid i liten grad vært arkeologisk undersøkt - frem til nå.

I 2018 gravde Kulturhistorisk museum ut en slik rund tuft ved Strandavatnet øverst i Hallingdal. Dette foredraget vil presentere noen av resultatene fra denne undersøkelsen og sette dem inn i en større analyse av stállotuftmaterialet. På bakgrunn av dette, vil foredraget diskutere om de runde tuftene i Hallingdal kan være uttrykk for liknende etniske prosesser som førte til en mer ensarta samisk materiell kultur og konsolidering av samisk identitet i hele Sápmi i vikingtid og tidlig middelalder, men i en annen kontekst.

Lisbeth Skogstrand er førsteamanuensis i bronsealderarkeologi ved Universitetet i Bergen. Hun jobber med prosjekter omkring identitet og mobilitet, deriblant spørsmål knyttet til sørsamisk forhistorie.